Falu kanotklubb är Sveriges mest välorganiserade forspaddlingsklubb. Men inte bara det, klubben jobbar målmedvetet mot att ha samtliga kanotförbundets grenar representerade. Tidningen Paddling har besökt sveriges bredaste klubb och pratat med dess eldsjäl, chefsideolog – den alltid energiske och ibland kontroversiella ­ Bo-Marcus ”Bobbo” Lidström.

AV Lars Larsson | UR Paddling nr 2-2009

Det är andra mars och jag och Bo-Marcus »Bobbo« Lidström pulsar med lågskor genom djupsnön ut mot bron över forsen vid Hosjöholmen, utanför Falun. Det är mörkt och stora snöflingor faller sakta mot marken, eller försvinner ner i det svarta vattnet. Bobbo slår på en strömbrytare och två strålkastare lyser plötsligt upp forsen. »Det här är vår slalombana«, säger Bobbo stolt och pekar ut mot portarna som hänger över vattnet. Anledningen till att jag besöker Bobbo just idag är att jag igår åkte skidor nio mil till Mora tillsammans med 15 000 andra skidåkare.

Det var full vinter och gott om snö i år med 10-15 minusgrader på morgonen. Ungefär samtidigt som vi stakade oss förbi Evertsberg körde Bobbo och några ungdomar i Falu KK uppströmmare i forsen vid Hosjöholme. Slalomkanotisterna är de tuffaste i Sverige och tränar ute året om oavsett om det är tvåsiffriga minusgrader. Bobbo är den helt klart hårdast arbetande personen jag träffat inom kanotsporten. Han verkligen lever för kanotslalom och har länge haft en vision om att skapa en föredömlig kanotklubb i Falun. När han 1999 flyttade hit förvarades klubbens gamla slitna kajaker i ett par enkla containrar bredvid forsen.

Hösten 2000 flyttade Bobbos fru Soizick till Sverige från Frankrike och hon hade med sig flera nyttiga erfarenheter av klubbutveckling. Sedan dess har en central del i Bobbos vision varit att bygga upp en anläggning som kan fungera som en lättillgänglig näridrottsplats dit ungdomar själva kan ta sig. Visionen är att det ska finnas bra utrustning, bra omklädningsrum, duschar, gym, utbildningsmateriel och allt ska finnas färdigt som en schysst idrottsanläggning dit vem som helst skulle kunna komma för att bedriva verksamhet.

»Problemet inom svensk forspaddling är att oftast saknas allt detta. Dessutom saknas dokumentation av alla kunskaper och erfarenheter. Allt finns i huvudet på eldsjälarna och när de faller ifrån försvinner allt«, förklarar Bobbo engagerat. »Racing ser inte det här problemet eftersom de flesta är uppväxta i en klubb som haft klubbhus så länge man kan minnas. Och inom fors ser man inte heller problemet eftersom man aldrig haft några klubbhus överhuvudtaget och därför inte förstår hur avgörande det är«.

Sagt och gjort. För att förverkliga sin vision köpte Bobbo det gamla snickeriet vid Hosjöholme med pengar ur egen ficka för att förvandla det till nytt klubbhus. Samtidigt köpte han även själv ett grannhus några hundra meter bort där han bosatt sig tillsammans med Soizick. Senare fördes klubbhuset över i klubbens egen ägo. Sedan dess har klubbmedlemmarna steg för steg hjälpts åt att renovera klubblokalerna och installera duschar, toalett och nyligen en helt nybyggd bastu.

I höstas byggde man dessutom ett nytt stort kanotförråd bredvid klubbhuset. Som Bobbo ser på saken är det därför först nu när det mesta finns på plats som klubben har förutsättningar för att på allvar börja bedriva en bra verksamhet . Trots det har man haft en fin utveckling de senaste åren.

PADDLING Vad kan andra klubbar lära av Falu kanotklubb?

BOBBO En sak är att vi aktivt arbetar för att ha en bred verksamhet. Redan under första året man paddlar i vår klubb, har man fått pröva många olika kanottyper för olika grenar. En 14-åring behärskar därför grunderna i slalom, i C1, C2 och K1, men även i störtlopp, racing, freestyle och kanotpolo. Dessutom lär de sig eskimåsväng. Vi vill ge kunskaper om paddlingssportens fantastiska bredd och det tror jag vi har lyckats med väl.

Man måste komma ihåg att det inte är ungdomarna som väljer om deras klubb endast ger dem möjlighet till en enda gren utan det är ett aktivt val av klubbens styrelse. En bred bas är inte ett hinder för de som vill bli riktigt bra tävlingskanotister. Tvärtom finns det väldigt många goda skäl för en bred bas med variation. Det får fler att finna ”sin grej” och stanna i klubben, det ger en förståelse och respekt mellan grenar, och det är skadeförebyggande. Dessutom finns det vetenskaplig grund för att det ger ännu bättre elit. När det gäller kostnaden för utrustning, så finns det gott om pengar att söka.

Det andra man kan lära sig av Falun är hur man lär barn (och även vuxna) att paddla fors tryggt. Tyvärr skräms många iväg från forspaddlingen när deras ledare tar ut dem i för stor fors för tidigt. Vårt mål är att alla som kommer till klubben skall fortsätta att paddla i många år, och då finns inget skäl att skynda. Fuskar man med grunden, som för forspaddling innebär absolut trygghet i kanoten utan rädsla för konsekvenser om man välter, då kommer man aldrig vidare. Det är häftigt att se våra yngsta paddlare i stor fors, med full koll.

Forspaddling har inget med mod att göra. Visst finns häftiga upplevelser men har man god precision är man trygg – man kommer dit man har tänkt. Det tredje är hur vi tränar slalom, våra metoder och vår träningsbana. Vi är nog utan skryt ledande i Sverige på teknikträning och de som lärt sig grunderna här, inte bara paddlar bäst, utan förstår också teknik bäst. De som inte målmedvetet har coachat slalomteknik blir förvånade över hur liten fors som behövs. En del tror att man ska ha en fet brant älv, men det duger inte för att bygga upp en klubb.

Det ideala är en lätt ström och finns lätt fors är det ett plus men absolut inget krav. Man kan faktiskt träna bra på stillastående vatten också. Faktum är att det finns hundratals bra ställen i Sverige söder om Stockholm för att utveckla en fin slalomverksamhet. Enda anledningen till att det inte finns är tradition och okunskap. En dag kommer det finnas 40 klubbar med slalom i Sydsverige. Där finns folk och där kan man träna hela vintern igenom.

Fakta: FALU KK

Klubbens namn: Falu kanotklubb
Ort: Falun
Bildad: år 1996
Ordförande: Bo-Marcus Lidström (sedan år) 2002
Är
[ ] kanotist sedan barnsben
[ ] intresserad mamma/pappa
[X] börjat i vuxen ålder ( 17 år).

Klubbens verksamhet:
[X] Havspaddling/långtur
[X] Slätvatten
[X] Forspaddling
[X] Freestyle
[X] Slalom
[X] Störtlopp
[X] Kajakcross
[ ] Drakbåt
[ ] Kanotsegling
[X] Polo
[X] Veteran

Antal medlemmar: 145 st
Varav i landslag senaste säsong: Har alltid haft aktiva i landslaget
Totalt antal kanoter: 100 st
Varav klubbkanoter: 40 st
Medaljer senaste fors-sm: En drös (håller ej räkning)
Deltagare i senaste kanotskola: 200 st
Omsättning senste verksamhetsår: 750 000 kr

Egana arrangemang (Tävlingar mm)
Vi brukar arrangera en nationell slalomtävling varje höst och vår och 2005 hade vi SM i slalom. 2003 arrangerade vi (i samarbete med KK Ljusnan) Sveriges första gemensamma forspaddlings-SM i Alfta, vilket blev en succé som sedan fått flera efterföljare. Dessutom brukar vi arrangera minst en störtloppstävling. Strax före jul ordnade vi en bassängslalom och tanken är att det ska bli ett stående arrangemang. Vi ordnar också många kurser i allt från teknikkliniker till fysiologi. På sport- och påsklov brukar klubbar komma till Falun på träningsläger, då vi ofta hjälper till med träning.

Berömd medlem (genom tiderna)
Mårten Hellberg dominerade i Sverige i K1 herrar under många år, med flera individuella SM-guld. Han var ytterligt nära att kvala in till OS 2004. På världscuper blev det upprepade topp tio-topplaceringar. Definitivt en paddlare i världsklass. Man bör heller inte glömma bort Sophie Nisser, boende i Falun, som samtidigt med Mårten var dominerande på damsidan, och gjorde flera mycket bra internationella resultat.

Tidningen Paddling kommer att fortsätta göra nedslag i svenska kanotklubbar under året. Har du förslag på en klubb vi borde titta närmare på? Skicka i så fall ett mejl till redaktion@paddling.nu där du berättar vilken klubb och gärna också varför den är intressant.