Stefan Jönsson och Håkan Jernehov grundade 1999 nordisk instruktörslicens för havspaddling och har under många år jobbat med säkerhet och utbildning för havspaddlare. I dagarna släpps deras nya bok Kajak och nedan kan vi presentera ett utdrag ur det första kapitlet.

Nybörjarguide AV Stefan Jönsson och Håkan Jernehov | UR Paddling nr 3-2009

Kajak-kropp-paddel
Kajaken skiljer sig från de flesta andra fartyg i den bemärkelsen att besättningen utgör en del av fartyget! I en segel- eller motorbåt utgör du själv endast en bråkdel av totalvikten och du påverkar fartyget endast indirekt genom segeltrimning, roder och gaspådrag. I en kajak utgör du troligen minst hälften av totalvikten och du påverkar kajakens egenskaper direkt med kroppen genom olika tyngdpunktsförfl yttningar samt kantställning av kajaken. Det är viktigt att se kajaken, din egen kropp och paddeln som en helhet och inte som tre separata delar.

Kliva i och ur kajaken
Med lite balanshjälp är det lätt att kliva i och ur kajaken. En hjälpare kan hålla direkt i skrovet, är däckslinorna bra sträckta får man ännu bättre tag om man håller i dessa. Har din kajak en mindre sittbrunnsöppning, eller du för långa ben, måste du först sätta dig gränsle bakom sittbrunnen. Lyft i fötterna i sittbrunnen och sträck ut benen samtidigt som du balanserar med bägge händerna på akterdäck och glider ner i sittbrunnen med sträckta ben.

När du ska gå ur sätter du händerna bakom dig, slappnar av i benen och lyfter upp rumpan på akterdäck. Sedan är det bara att sätta fötterna på botten och resa sig upp. Har du inte hjälp blir det skillnad mellan om du har stor eller liten sittbrunnsöppning.

Sittställning
Eftersom du som paddlare utgör en del av ekipaget är kontaktytan mellan dig och kajaken helt avgörande för hur du kan hantera kajaken på vattnet. Du måste sitta i kajaken på ett sätt som är bekvämt och samtidigt möjliggör en effektiv paddelteknik. Olika typer av paddling ställer olika krav på sittställningen; i en slätvattenracer ligger fokus helt och hållet att komma framåt, varför en ganska hög sits med gott om utrymme att vrida på bäckenet i sitsen är viktigt.

I en forskajak för till exempel slalom är detta helt fel, här vill du sitta lågt för bra balans och tajt för att kunna överföra rörelser från kroppen direkt till kajaken. Då havskajaker används på en rad olika sätt och vid en rad olika förhållanden så måste sittställningen (och naturligtvis även övriga egenskaper hos kajaken, paddeln samt annan utrustning) utgöra en kompromiss, som då ser olika ut för olika paddlare. Vissa grundläggande egenskaper behöver dock vara uppfyllda oavsett hur du tänker paddla.

Sitsen måste vara bekväm och tillåta en viss rörlighet så att inte benen somnar eller man får träsmak, samtidigt måste den vara tajt nog för att kunna överföra kroppens rörelser till kajaken vid exempelvis kantställning. Lika viktig som sitsen är fotstöden; det är via dem som du överför kraften från paddeln till kajaken. Med dåliga eller obefi ntliga fotstöd kommer kraften istället att överföras via sitsen, vilket vanligtvis leder till att benen somnar eller man får ont i baken. Fotstöden behöver ställas in så att de är lagom nära; benen ska kunna sträckas ut raka på botten av kajaken men även kunna böjas i knäleden utan att fötterna förlorar kontakten med fotstöden.

Paddel
Kajaken paddlas, till skillnad från kanadensaren, med dubbelpaddel, en paddel med paddelblad i båda ändarna. De båda bladen kan antingen ligga i samma plan eller vara vridna i förhållande till varandra, vilket kallas att paddeln är ovinklad respektive vinklad. Paddeln är något mycket mer än en motsvarighet till motorn på ett maskindrivet fartyg eller seglen på ett segelfartyg. Paddeln används förutom till att driva kajaken framåt även för att styra och stötta, det sistnämnda en viktig funktion då kajaker är mer eller mindre instabila. Det vanliga framåtdraget kan, genom att man ändra paddelbladets vinkel i förhållande till vattnet, även svänga kajaken och hjälpa till med balansen.

Komma framåt
Att paddla rakt fram är av naturliga skäl det första paddeldraget du lär dig och det är också det som du kommer att få mest träning på. Vid sidoförfl yttning gör det inget om man slösar bort mer kraft än nödvändigt, man kommer ändå inte att hålla på så länge att krafterna tar slut. Med framåtpaddling förhåller det sig annorlunda; en liten effektivitetshöjning kan innebära att man har krafter kvar framåt kvällen för motvindsbogsering av en trött medpaddlare.

Kraftöverföring
Sitt upprätt i kajaken (luta dig alltså inte bakåt mot sittbrunnskanten eller eventuellt ryggstöd) och hjälp till med så stor del som möjligt av kroppen. Försök sitta avslappnat och ge akt på att det inte gör ont i axlar, armbågar eller handleder. Känn efter att du får tag ordentligt i vattnet med paddelbladet och fl yttar kajaken förbi paddeln. Se till att fotstödet är inställt så att du kan skjuta ifrån med fötterna, det är här som du överför kraften till kajaken, inte i sitsen. När du paddlar med höger paddelblad skjuter du ifrån med höger fot och vice versa.

Vid frånskjutet rätas motsvarande ben ut och bäckenet vrids i sitsen. Det är bra med en glatt sits så att byxorna kan glida i sitsen, i annat fall fi nns risk för att din bak glider i byxorna vilket kommer att ge upphov till skavsår. Den rörelse som startar i foten fortsätter sedan via benet och bäckenet upp i ryggraden som vrids med hjälp av rygg- och magmusklerna. Armarna är sista och svagaste länken i denna kedja och används mest för fi njusteringar så att paddelbladet hamnar rätt i vattnet.

Styra kajaken
Genom att ta ett yvigare paddeldrag, där du låter paddelbladet gå i en vid båge ut från kajaken, kommer du inte bara att driva kajaken framåt utan också svänga. Alternativt kan du använda paddeln som ett roder genom att sätta ner paddelbladet vid aktern på kajaken. Nackdelen är att du då snabbt tappar farten eftersom du slutat paddla. Stanna och backa, hålla balansen För att få stopp på kajaken och för att backa sätter du i paddeln bakom dig, med baksidan av bladet mot vattenytan och armbågen ovanför paddelskaftet. Tryck paddelbladet neråt och framåt; hjälp till med hela kroppen.

Om man istället vrider ut bladet från kajaken fortfarande med armbågen rakt över paddelskaftet och trycker till, ger bladet stöd i vattnet, vilket är bra om man tappar balansen. När kajaken glider framåt håller man paddeln stilla på samma sätt men höjer den främre kanten av bladet något. Då kanar bladet på vattenytan och man kan stödja på paddeln, vilket passar fi nt om man vill titta bakåt eller ner på kartan.

Vindens påverkan, kajakens lovgirighet
När du kommer ut i lite mer öppna vatten kommer kajaken att påverkas av vinden. Med vinden in från sidan vill de fl esta kajaker svänga upp mot det håll som vinden kommer ifrån, vilket kallas att kajaken är lovgirig.

Extra hjälpmedel
Roder och skädda är två vanligt förekommande mekaniska hjälpmedel som kajaken kan utrustas med för att underlätta paddlingen. Rodret fungerar som på vilket annat fartyg som helst med den skillnaden att det hanteras med fötterna. Skäddan är ett litet centerbord monterat i aktern på kajaken och kan fällas ner för att förhindra upplovning i sidvind. »«

Denna artikel är ett utdrag ur boken Kajak ­- Allt du behöver veta om havspaddling. Boken är skriven av Stefan Jönsson och Håkan Jernehov och ges ut av förlaget Prisma i juni.

LÄS ÄVEN OM RACING TEKNIK I: Paddelteknik del 1: Isättsfas