Sveriges 10 största klubbar

Stockholm är Sveriges kanottätaste område – här hittar du hela topptrion av de största klubbarna. Av de tio ligger sju i Stockholm, medan Sveriges andra och tredje största städer, Göteborg och Malmö, har varsin representant. Örebro är en uppstickare genom att det bara är en medelstor stad men ändå femma på listan. Överraskningen, åtminstone för oss, är Boo IF som hamnar på en delad andra plats bland Sveriges största klubbar.

I augusti 2008 invigde de ett nytt kanothus och därefter har klubben haft en makalös medlemstillväxt. Medlemmar strömmar till varje vecka och bara under de tre första månaderna i år fi ck de runt 200 nya medlemmar. För att möta tillväxten har de investerat i 20 nya kajaker under året. Landets tio största klubbarna utgör tillsammans ungefär en tredjedel av kanotförbundets totala medlemsantal.

Örebro – sveriges bredaste klubb
Örebro är den enda klubben i Sverige som kan ståta med att kunna visa upp samtliga av stå kanotförbundets officiella grenar . Här paddlar kanotf man långfärd, fors, kanotpolo, slätvatten och lå till och med kanotsegling. En av kanotsportens stora fördelar är dess mångfald och det är något fö Örebro har tagit fasta på. Andra som gärna sysslar med många olika former av paddling är Skellefteå kanotklubb och Kuiva gränspaddlare.

De har också alla paddlingsgrenar men saknar kanotseglare. Man inte heller glömma bort Falu kanotklubb som är den enda klubben i Sverige som satsar seriöst på alla fyra forsgrenar (förutom att de också prickar in fyra av de andra grenarna). I vår undersökning har vi valt att slå ihop de fyra forsgrenar till en kategori , men om man i stället skulle räkna slalom, freestyle, kajakcross och störtlopp som separata grenar skulle Falun vara bäst i klassen.

Bredaste klubbarna
1 Örebro (6 grenar)
2 Skellefteå (5 grenar), Kuiva gränspaddlare (5 grenar)
4 Falu kanotklubb (4 grenar), Västerås kanotförening (4 grenar), Järfälla kanot och roddklubb (4 grenar), Linköpings kanotklubb (4 grenar) och Ängelholms rodd och kanotklubb (4 grenar)

Sveriges största forspaddlingsklubbar
Ironiskt nog ligger inte någon av Sveriges största forspaddlingsklubbar i anslutning till något som ens kommer i närheten av att vara Sveriges bästa forspaddling. Istället är det målmedvetet klubbutvecklingsarbete , närhet till storstad och andra faktorer som ligger bakom dessa klubbars framgång.

1. Falu kanotklubb (Falun)
2. Uppsala paddlarklubb (Uppsala)
3. Kanotklubben Strömstararna (Stockholm)

Vilka är de största kanotgrenarna?

Diagrammet nedan visar klubbarnas egen uppskattning av vilka grenar deras medlemmar utövar. Viktigt att ha i åtanke är att många medlemmar utövar flera olika grenar. Diagrammet kan därför inte visa hur många som identifierar sig själva som att tillhöra en viss gren. Exempelvis utövar 873 personer i Brunnsvikens kanotklubb långfärdspaddling, men 770 av deras medlemmar även motionspaddlar på slätvatten. Eftersom det totala medlemsantalet är 1168 medlemmar innebär det att majoriteten utövar båda grenarna. Frågan om dessa medlemmar definierar sig som i första hand långfärdspaddlare eller motionärer kan vi tyvärr inte svara på med vår undersökning, den visar bara hur stor andel av det totala medlemsantalet som utövar grenen.

Om man vill jämföra storleken mellan olika grenar måste man därför ha i åtanke vad man menar. Med en grens storlek avser man i vanliga fall oftast de antal personer som anser sig i huvudsak syssla med denna gren och därigenom definierar sig själva som att de tillhör grenen. Är det denna siffra man är ute efter kan vår undersökning sägas gynna grenar som ofta utövas som komplement till den gren som är utövarens huvudintresse. Typiska sådana grenar är motionspaddling på slätvatten och kanotpolo. Däremot missgynnas specialiserade grenar som forspaddling eftersom dessa kräver mycket mer av utövaren än till exempel motionspaddling och därför mer sällan utövas som annat än huvudintresse. Exempelvis är Vaxholms kanotsällskap Sveriges största kanotpoloutövare och bidrar till andelen som utövar grenen i vår undersökning trots att de inte har någon tävlingsverksamhet inom polo och inte definierar sig själva som kanotpolospelare utan som slätvattenskanotister.

En annan gissning är att antalet som utövar långfärd är underskattat i vår undersökning. Anledningen är att långfärdspaddlare ofta utövar sin aktivitet enskilt snarare än i organiserade grupper och av den anledningen är det mycket svårare för klubbledningen att uppskatta antalet utövare. De tenderar därför att utelämna långfärdspaddlarna i uppskattningen medan de övriga mer organiserade grenarna är lättare att sätta siffror på.

Största ungdomsverksamheten?

Luleå kajakklubb är bäst på att locka ungdomar till paddlingen. De får mest statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) av samtliga kanotklubbar och det är ett bra mått på hur stor ungdomsverksamhet de har. Tätt därefter kommer Kungälv och Halmstad. Vaxholms kanotsällskap är också en stor ungdomsklubb och om vi bara hade räknat våren 2008 hade de legat på tredje plats, men eftersom de inte redovisat någon aktivtet under hösten 2008 kommer de inte med i topp fem-listan för hela året. LOK-stödet är ett statsbidrag och är avsett att stödja ungdomsverksamheten mellan 7-20 år i föreningarna. Regeringen haröverlämnat uppgiften att fördela bidraget till Riksidrottsförbundet.

Källa: Riksidrottsförbundet

Hur många tävlar i sverige?

För att få ställa upp i tävlingar sanktionerade av Svenska kanotförbundet måste man ha en tävlingslicens (som egentligen är en försäkring). Under 2008 utfärdades totalt 596 tävlingslicenser (455 män; 141 kvinnor) vilket ger en uppfattning om hur många i Sverige som tävlar. Det är enbart kanotister över 17 år som måste lösa licensen och därför är det verkliga antalet tävlande, där ungdomar räknas in, betydligt större. På tävlingssidan är den manliga dominansen stor med 76% män och 24% kvinnor. Trenden på antalet tävlande har varit ganska stabil och legat på drygt 400 licenser med en svag ökning de senaste åren. Men det kan inte med säkerhet sägas att denna ökning enbart beror på att antalet tävlande har ökat eftersom det också kan röra sig om en förbättrad efterlevnad av regeln att tävlingslicens är ett krav.

Så gjorde vi undersökningen

Undersökningen av medlemsantalen i landets klubbar genomfördes genom att via e-post distribuera en enkät till klubbrepresentanter. 74 klubbar svarade på enkäten och bland dem återfi nns samtliga av de 30 största klubbarna. Det innebär att det totala antalet medlemmar som resultatet baseras på motsvarar 86% av Kanotförbundets totala medlemsantal (14% bortfall). Det innebär att även om fördelningen mellan grenarna i enstaka klubbar som inte svarat skulle avvika kraftigt mot normen skulle det ändå inte göra några dramatiska förändringar på slutresultatet, eftersom det rör sig om ganska små klubbar. Det går heller inte att se någon systematik bakom varför vissa klubbar inte har svarat, undantaget att klubbar med kanotsegling verkar vara överrepresenterade, troligtvis på grund av att dessa klubbar i första hand ser sig som medlemmar av Seglingsförbundet.

Uppgifterna om fördelningen av antalet utövare på respektive gren är kvalifi cerade uppskattningar gjorda av klubbarna själva. Överlag angav de fl esta klubbar att det var ”ganska säkra” eller ”mycket säkra” på sina uppskattningar. De klubbar som angav att de var säkra representerar 67% av det totala medlemsantalet i kanotförbundet. Resterande svarande var osäkra på uppskattningarna.

FOTO Per-Rune Andersson, Erik Carlson, Glenn Mattsing, Lars Larsson & Gustaf Larsson

Klicka på innehållsförteckningen nedan för att fortsätta läsa artikeln, eller klicka här för att hitta fler artiklar ur tema paddlingssverige.
Inledning | Antal paddlare i Sveige |Statistik över klubbarna & förbundet | Statistik över verksamheten & tävlandet

Sidor: 1 2 3 4